Rättsprocessen

Under rättsprocessen hanteras en anmälan om brott av polis, åklagare, tingsrätt och advokat. Det är inte alltid en anmälan leder till rättegång. Det betyder inte att man inte blivit trodd eller att man tycker att din anmälan inte är viktig. Det är inte alltid man får det skadestånd man yrkat på. Orsaken till det kan till exempel bero på vilken information som kommer fram under förundersökningen.

Polisanmälan

När en anmälan gjorts via 114 14, personligt besök hos polisen eller via polisens hemsida tas ett beslut av polis eller åklagare om förundersökning ska inledas eller inte. Om beslut tas att inte inleda en förundersökning får den som anmält information om det. Om beslut tas att inleda en förundersökning är det oftast åklagaren som ger direktiv till polisen om vad som ska göras under utredningen av brottet.

När en anmälan görs övergår ansvaret för ägandet av anmälan till staten, det vill säga polis och åklagare detta med anledning av att staten är ansvarig för att brott mot lagen utreds och lagförs.

Steg 1 är att utreda om ett brott har skett och i så fall vilket brott som har skett.

Steg 2 Förhör hålls med den misstänkte och målsägande (brottsoffret). Om det finns vittnen förhörs även de. Ibland läggs förundersökningen ned utan att den misstänkte hörs. Om målsägandehar fått skador i samband med brottet är det bra att det dokumenteras. Dokumentationen kan göras av polisen och hälsocentral. Polis och åklagare kan begära ett rättsintyg somär ett läkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstänkt brott. Intyget är en del av bevismaterialet i ett brottmål och är ofta ett viktigt underlag i förundersökningen.

Rättsintyg – Rättsmedicinalverket (rmv.se)

Förundersökning

När förundersökningen avslutas sammanställs alla uppgifter i ett förundersökningsprotokoll som överlämnas till åklagaren. Åklagaren beslutar utifrån förundersökningsprotokollet om åtal ska väckas eller läggas ned. Om åtal väcks ska polis eller åklagare fråga om målsägande har något skadeståndsanspråk. Om åtal väcks innebär det att det blir en rättegång i tingsrätten. Om förundersökning läggs ned kan orsaken vara brist på bevis eller med tanke på gärningsmannens låga ålder eller någon annan omständighet. Målsägande får ett brev om vad beslutet blev.

Beslut om att inte väcka åtal kan omprövas, till exempel om nya omständigheter kommer fram, nya bevis eller nya vittnen träder fram. Man har även rätt att begära överprövning av beslut om att lägga ned en förundersökning. Målsägande kan ha rätt till ersättning för utgifter i samband med förundersökningen. Det kan till exempel vara utgifter för resor eller förlorad arbetsinkomst. Polisen har skyldighet att informera om möjlighet att få sådan ersättning. Målsägande måste själv begära ersättning inom två veckor från förhörstillfället. Den som har språksvårigheter eller allvarlig hörsel- eller talskada har rätt till gratis biträde av tolk.

Åklagaren ska arbeta utifrån objektivitetsprincipen. Det betyder att åklagaren ska ta hänsyn till omständigheter som talar både för och emot den misstänktes skuld.
Pågående förundersökning är sekretessbelagd för alla parter, även målsägande. Om förundersökning avslutas med att åtal väcks har målsägande rätt att ta del av sin del i förundersökningen.
I annat fall är förundersökningen sekretessbelagd och man har möjlighet att begära ut egna förhör.

”Under pågående förundersökning kan målsäganden endast få ta del av sina egna förhör. Det är bra att läsa igenom sitt förhör för att försäkra sig om att allt är rätt uppfattat. Om något inte stämmer ska det meddelas till polisen”

Åtal

När förundersökningen är avslutad och beslut tas att väcka åtal sänder åklagaren en stämningsansökan till tingsrätten. I stämningsansökan beskrivs kortfattat den händelse som anses utgöra brott och också vilket eller vilka brott som den misstänkte gjort sig skyldig till. Åklagaren ska också ange vilka bevis som åberopas. Bevisen kan vara vittnesförhör, rättsintyg eller annan teknisk bevisning som hjälper till att styrka åtalet. Som målsägande får du också information om att åtal har väckts och att det kommer att bli en rättegång.

Du kan överklaga ett beslut att förundersökning läggs ned, att åtal inte kommer att väckas. Ett negativt beslut kan alltid tas upp igen om det skulle dyka upp nya bevis eller nya omständigheter.

Åklagaren kan också komma fram till att förundersökningen ska läggas ned och åtal inte ska väckas eftersom bevisen inte räcker till för att styrka att ett brott begåtts. Det kan också vara så att man saknar spaningsuppslag eller en misstänkt.

Om du som målsägande får besked om att åtal inte kommer att väckas eller att förundersökningen läggs ned kan det kännas som att åklagaren inte tror på dig. Men det handlar inte om att bli trodd, det handlar om att kunna bevisa skuld och om principen om att hellre fria än fälla. Att väcka åtal med svaga bevis kan leda till att en skyldig person frikänns helt eller att en oskyldig person fälls. Om åtal inte väcks kvarstår möjligheten att väcka åtal den dag det finns nya bevis som är tillräckliga för att det ska finnas en rimlig tro att åtal leder till fällande dom.

Det kan hända att målsägande anser att åklagaren borde väcka åtal på de grunder som finns, att bevisen är tillräckliga även om åklagaren inte tycker det. Målsäganden kan då begära överprövning av sitt beslut. En överprövning kan leda till att man granskar ärendet på nytt och kan eventuellt komma fram till att åtal ska väckas eller att tidigare beslut att inte väcka åtal ska kvarstå.

Rättegång

Om åtal väcks blir det en rättegång. Tingsrätten skickar en kallelse till de som ska delta i rättegången. Målsäganden och vittnen är skyldiga att delta vid rättegången. En lagfaren domare leder rättegången, dessutom finns där en notarie samt tre nämndemän som är valda av kommunfullmäktige. Lagfaren domare tillsammans med nämndemän brukar kallas rätten. I rättssalen finns målsägande också åklagaren, gärningspersonen, som då benämns tilltalad, och dennes försvarare. Kanske har vittnen till brottet också kallats. Ett målsägandebiträde kan också vara kallad. Målsägandebiträdet har som uppdrag att bistå målsägande under rättegången.

Under rättegången går man igenom hela målet. Domaren och nämndemännen ska vara objektiva och har inte läst förundersökningen innan rättegången. Det vet alltså ingenting om vad som hänt. Därför är det viktigt att man berättar allt igen och svarar på frågor från åklagaren, eventuellt målsägandebiträde och försvarsadvokaten. Förstår man inte frågan är det bra att säga det, då kan frågan omformuleras.

Åklagaren börjar med att läsa gärningspåståendet och redogör därefter hur han eller hon anser att brottet har gått till (sakframställan). Vanligtvis förhörs sedan målsägande, därefter förhörs den tilltalade (misstänkt gärningsperson) och sedan förhörs eventuella vittnen. De personer som har rätt att hålla förhör eller ställa frågor är; åklagare, målsägandebiträde, försvarsadvokat och domare. Om målsägande, på grund av rädsla eller annan orsak, kan den tilltalade vistas i ett annat rum under förhöret. Detta framförs till åklagaren som tar upp frågan när rättegången startar. Det är domaren som beslutar i frågan. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. Om målsägande är rädd för en åhörare kan rätten på samma sätt besluta att den/de personerna går ut ur rättssalen. I vissa mål kan det beslutas om ”stängda dörrar”, det innebär att vissa uppgifter i förundersökningen är sekretessbelagda eller kan vara till skada för den det berör. Då får inga åhörare vistas i rättssalen.

Har målsägande ett skadeståndsanspråk (yrkat på skadestånd) tas det upp av åklagaren eller målsägandebiträdet om sådant finns.

Efter rättegång, Dom och straff

Dom meddelas efter överläggning mellan domare och nämndemän. Det vanligaste är att domen meddelas efter 1-2 veckor efter rättegångsdagen. I domen framgår om den misstänkte fälls, vad för straff denne får och om brottsutsatt får skadestånd. Det kan också bli en dom där den misstänkte frias. Domen kan överklagas inom 3 veckor. Om domen inte överklagas vinner domen laga kraft, det vill säga domen ska verkställas. Det finns en rad olika straff eller påföljder. Det kan vara allt från ett bötesstraff till ett långvarigt frihetsberövande. Straffet/påföljden beror på vilket brott den dömde gjort sig skyldig till, hur grovt det varit. Betydelse för straffet kan även vara andra omständigheter som den dömdes situation, eventuellt tidigare brottslighet och återfallande i likartade brott. De påföljder som finns är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, sluten ungdomsvård och överlämnande till särskild vård. Ett straff kan även kombineras med samhällstjänst och kontraktsvård.

”Som målsägande har du rätt att få veta var den dömde är under strafftiden. Du har rätt att få skydd om det behövs”

Ekonomisk kompensation. skadeståndsersättning

Skadestånd är den ekonomiska kompensation målsägande kan få enligt skadeståndslagen av en gärningsperson vid fällande dom. Man kan även få brottskadeersättning om gärningspersonen är okänd, brottet är anmält och en förundersökning upprättats.

Barn som blivit utsatt för brott eller bevittnat brott (sett och eller hört) kan också få skadestånd under förutsättning att barnet/barnen finns med i förundersökningen. Ansökan kan göras fram till barnet fyller 21 år.

Skadestånd är ditt yrkande och det den dömde ska betala till dig. Om den dömde inte har pengar ansöks om Brottsskadeersättning som är den ekonomiska kompensation brottsutsatta kan få enligt brottsskadelagen från staten via Brottsoffermyndigheten.

Polisen ska fråga om du vill göra ett skadeståndsyrkande. Vill du göra ett yrkande kan du få hjälp av Brottsofferjouren Norrbotten, 0920 104 13 eller info@lulea.boj.se. Om du har ett målsägandebiträde är det hon eller han som hjälper dig med skadeståndet.

Skadeståndsyrkandet består av olika delar.

Kränkningsersättning – Utgår från själva brottet; hur många slag, knyten näve eller handflata, hur många gärningspersoner, på vilket sätt det hotades och andra omständigheter.

Personskador – fysiskt och psykiskt lidande
Sveda och värk – Utgår framför allt från fysiska personskador och det är bra om skadorna dokumenteras av läkare. Det finns också möjlighet att yrka på psykiskt lidande som då ska styrkas av läkare eller psykolog/kurator.

Lyte och men – Utgår från en bestående konsekvens av skadan, till exempel besvärande ärr, nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn med mera.

Ekonomiska förluster
sjukvårdskostnader, sjukgymnast, medicin, resa till och från sjukvård, förstörda kläder eller inkomstförlust

Det är bra att redan vid polisanmälan anmäla skadan till sitt försäkringsbolag. I hemförsäkringen finns ett överfallsskydd. Försäkringbolaget gör en egen bedömning. Ibland betalar de endast för delar av de krav som framställs. Ofta måste man stå för en viss självrisk. Har brottet skett på arbetstid och arbetsgivaren har en gruppförsäkring via AFA finns möjlighet att få ersättning via dem.

Hur får jag ut mitt skadestånd?

Domen sänds till Kronofogdemyndigheten som, om brottsutsatt begär det, driver in skadeståndet. Ofta saknar gärningspersonen tillgångar att utmäta. Du kan då göra en ansökan till Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten betalar inte alltid ut det belopp som tingsrätten dömt ut, utan gör en egen bedömning enligt brottsskadelagen. Brottsoffermyndighetens beslut kan inte överklagas till högre instans, men en omprövning kan begäras av Brottsoffermyndighetens nämnd.

Upp till tre år efter brottet eller det att polisutredning lagts ned eller dom fallit kan brottsutsatt ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.

” Den dömde kan också betala direkt till den brottsutsatta. Om du får en sådan fråga av från den dömde kan du få hjälp av Brottsofferjouren med kontakten och transaktion av pengar